Måndag 31/3.
F fick kamma henne, gosa och sen var det träningsdags med massor med olika uppgifter.
Vi vill ju tillbaka till vardagen.
Din blogg ger verkligen perspektiv på hur snabbt tillvaron kan förändras och hur viktigt det är att leva i nuet.
Tänker mycket på er.
Kram Karin
Älskade F, tur att Livia kom och hjälpte till att få tiden att gå snabbare inne på sjukhuset.
Saknar er massor!! <3
Tack Carin för att du håller oss uppdaterade om ert liv just nu. Så många fina ord du skriver om er tillvaro och allt runtomkring. Sånt som får en att tänka till om vad som är viktigt här i livet. Mina tankar är hos er ofta och jag tycker att du verkar stark, även om du säkert har dina "downs" också! Tänk också vad fint att sjukvården kan erbjuda barn kontakt med en liten "sjukhushund, så mycket som det ger i en stund som denna. Många kramar från mig!
Hej Filippa!
Vad gullig hunden var. Jag tycker också om att leka med hundar, men jag har aldrig träffat just en sån sort.
Krya-på-dig-kramar från Frida
Underbart att höra om F och Livia och att de fann varandra :)! Även så härligt att höra hur positiv och stark hon är och jag log när jag läste om hur hon bara stack upp fingret för blodprov. Ni är alla starka. Kram