Torsdag 3/4
I natt har vi sovit riktigt gott då F fick en medicin mot sina krypiga ben.
Vi vaknar av skrikig bebis och kan inte somna om men lika bra det för då kommer våra besök; 4 på 15 minuter, ja de som tror att man blir uttråkad av att ligga på sjukhus så kan vi säga att vi har inte ens 5 minuter över, det är bra om vi hinner gå på toa.
Vi vaknar av skrikig bebis och kan inte somna om men lika bra det för då kommer våra besök; 4 på 15 minuter, ja de som tror att man blir uttråkad av att ligga på sjukhus så kan vi säga att vi har inte ens 5 minuter över, det är bra om vi hinner gå på toa.
I dag har vi varit och tränat på sjukgymnastiken och det gick kanonbra. F börjar bli sitt forna jag igen men stelheten i nacken sitter kvar men hon kämpar på.
Själv sliter jag snart mitt hår och nu hoppas jag att ingen som läser detta arbetar på Försäkringskassan, grr.
Det är helt klart nog att vara här med den oro det gäller och allt som har vänts upp och ner. Att sedan brottas med den myndigheten och få kommunikationen gentemot dem att fungera gör mig grön i ansiktet just nu, hur kan saker vara och bli så knöligt???
Det är helt klart nog att vara här med den oro det gäller och allt som har vänts upp och ner. Att sedan brottas med den myndigheten och få kommunikationen gentemot dem att fungera gör mig grön i ansiktet just nu, hur kan saker vara och bli så knöligt???
Att anmäla VAB och dessutom ha intyg som vi har ska det inte räcka, nej då.
Nu antar jag att räkningarna inte tar semester....
Vi försöker nu med målet om permis över helgen, men som vi lärt oss och säkert många som läser den här bloggen inser, inget är säkert och inget bestämt.
En sak är säker att F är enorm!!!!
Jag är ursäkta nu men nu får det låta; SÅ JÄVLA STOLT ÖVER FILIPPA!!!
Hon har klarat saker under 2 veckor som jag inte vill ska hända någon, aldrig!
VI ger oss inte och målet nu är först permission och sen hägrar så klart vår planerade resa med våra goa vänner i juni; Mykonos står på agendan!
/C
